Tag Archives: wilco

Video: Wilco – ”Dawned on Me”

I videon till Wilcos senaste singel ”Dawned on Me” får vi se den gamle seriefiguren och spenatfantasten Karl-Alfred. (Karl-Alfred liksom. Vem kommer ihåg honom?!) Videon utspelar sig i alla fall på en båtbrygga där Karl-Alfred, Frasse, Olivia och Brutus (som de tydligen heter) drabbas samman med rockbandet och det hela slutar i en ganska otrevlig holmgång mellan Karl-Alfred, Brutus och Jeff Tweedy om vem som ska få Olivias gunst.


Det märks att Wilco har ett eget skivbolag nu och kan göra lite som de vill…

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Musik

Årskrönikan 2011: Årets 10 bästa album

Då var det dags att summera det här fantastiska musikåret. Det första på dagligbasis.se! Personligen har jag brottats en hel del med årsbästalistan, då i princip alla av mina favoritband och artister har kommit med skivsläpp. Vissa har gjort sina ”svåra andra album”, andra har gjort efterlängtad comeback. Men när väl bitarna föll på plats kändes allt självklart. Så här kommer de alltså, mina personliga favoritalbum år 2011:

10. Lykke Li – Wounded Rhymes
9. WU LYF – Go Tell Fire to the Mountain
8. Yuck – Yuck
7. Wilco – The Whole Love
6. My Morning Jacket – Circuital


5. Gillian Welch – The Harrow & the Harvest 

På plats nummer fem hittar vi ett album utan några större utsvävningar. Det var någon som sa att amerikansk folkmusik inte behöver röra sig framåt, bara inåt, och då är det inte så konstigt att Gillian Welch är en av de mest respekterade utövarna. The Harrow & the Harvest (hennes första album på åtta år) innehåller mängder av avskalade och fina melodier som i ”Hard Times”, ”Tennessee” eller  ”The Way it Goes”. Mycket bra!


4. Fleet Foxes – Helplessness Blues 

Ett annat väldigt traditionsfyllt album i år var Helplessness Blues. Ett musikälskarnas svar på Åsa-Nisse-filmer om man så vill. För Fleet Foxes musik kan få en att känna sig nostalgisk över en tid som ägde rum för så länge sedan att man inte ens kan säga säkert att den har skett (eller nåt). En tid då en akustisk gitarr, ett väl tilltaget skägg och en skarp stämma var allt som krävdes för att förändra en hel värld. En fullgod uppföljare är den dessutom! Bästa låt: ”Helplessness Blues” förstås.


3. Bon Iver – Bon Iver 

Bon Ivers andra, självbetitlade album, följer också en folkmusiktradition – eller inte. Rättare sagt den lutar sig mot de klassiska elementen – gitarr, piano, sång, en ensamt klinkande banjo – men i nästa stund slungas man som lyssnare in i ett febrigt saxofonsolo, en typisk Peter Cetera-á-la-80-tals-filmmusik-syntslinga, eller…något annat sjukt. Och det känns helt naturligt! Bon Iver är årets vackraste lilla musikkollage och frågan är om inte ”Beth/Rest” är årets låt.


2. Girls – Father, Son, Holy Ghost 

Den plattan som fick absolut mest speltid i år var ändå Girls andraalbum Father, Son, Holy Ghost. Jag gillade även debuten, Album, men den naiva, nästan amatörmässiga charmen med den finns inte längre kvar hos San Fransisco-duon. Istället har man vänt uppochner på allt. Blandat blytung grungerock med smäktande gospelkörer och hammondorglar. Stora, vackra produktioner som i ”Vomit” eller ”My Ma” och med referenspunkter som faktiskt för tankarna till våran egen Håkan Hellström. Ett album fysiskt omöjligt att lyssna sig trött på.

Om det bara inte hade varit för:


1. Ryan Adams – Ashes & Fire 

”Last time I was here you were waiting, you’re not waiting anymore…”

Att Ryan Adams skulle göra comeback efter sin öronsjukdom och släppa ett akustiskt album fuckade upp musikhösten för de flesta. Menade han allvar den här gången – eller skulle Ashes & Fire följa den (faktiskt) nedåtgående trend som de sista albumen med The Cardinals hade visat? Skulle vi få en ny Heartbreaker? Jag kan inte minnas att någon artist rört upp samma känslor hos mig som denne bångstyrige singer/songwriter och jag har väl aldrig – ALDRIG! – läst så många texter och recensioner som de i samband med Ashes & Fire. Och någonstans landar det väl i att Ryan Adams, efter drygt 10 år av galna och mer eller mindre seriösa musikaliska utspel, faktiskt har börjat lyssna på sina kritiker. Gett folket det folket vill ha. Och på så sätt även tappat en dimension i sitt konstnärskap. Och det är synd.

Men om Ashes & Fire skulle vara årets album eller inte?

Snälla.

Varför tror du jag har ägnat ca 20 inlägg på skiten? Bara de två första låtarna, ”Dirty Rain” och ”Ashes & Fire”, är förmodligen det bästa man har hört på de här tre åren! Kan man verkligen säga NÅGOT negativt om känslan och uppriktigheten i ”Do I Wait” eller ”Lucky Now”? Nej. Ryan Adams är och förblir bäst. Så enkelt är det.

NÄSTA!!!!!!!

/Martin

Lyssna på årets 10 bästa album på Spotify.

4 kommentarer

Filed under Musik, Spellistor

Spellista oktober

01. Ryan Adams – ”Ashes & Fire”
02. Wilco – ”Born Alone”
03. The Black Keys – ”Lonely Boy”
04. The Stepkids – ”Suburban Dream”
05. Bright Eyes & First Aid Kit – ”We’re Gonna Be Friends”
06. Deportees – ”A Heart Like Yours in a Time Like This”
07. Tyler Ramsey – ”Angel Band”
08. Wilco – ”Open Mind”
09. Feist – ”The Circle Married the Line”
10. Lucinda Williams –  ”I’m so Happy I Found You”
11. M83 – ”Wait”
12. Radiohead – ”Codex”
13. Ryan Adams – ”I Love You But I Don’t Know What to Say”


LYSSNA MED SPOTIFY!

Lämna en kommentar

Filed under Spellistor

Video: Se minikonsert med Wilco – i en bokhandel

I NPR:s ”Tiny Desk Concerts” får olika artister spela låtar bland bänkar och hyllor i en bokhandel. Oklart varför. Men den här gången hade turen fallit på Wilco som drog fram några guldkorn från nya The Whole Love; ”Dawned on Me”, ”Born Alone” samt titelspåret och avslutade med Yankee Hotel Foxtrot-klassikern ”War on War”. (Notera gärna trummisen Glenn Kotche som verkligen anammat begreppet ”tiny desk”.)

SE VIDEON HÄR

Eller lyssna på The Whole LoveSpotify.

1 kommentar

Filed under Musik

Video: Se Wilcos timmeslånga live-framträdande hos Letterman

Igår kväll gästade albumaktuella Wilco The Late Show with David Letterman och spelade den förträffliga singeln ”Born Alone”. Men efter showen stannade man kvar på Ed Sullivan-teatern och rev av en hel timmes set! Främst låtar från The Whole Love förstås, men även klassiker som ”I’m Trying to Break Your Heart” och ”Handshake Drugs”.

Wilco – ”Born Alone”:

Se hela spelningen på CBS hemsida.

[wilcoworld]

Lämna en kommentar

Filed under Musik

Video: Wilco ”Born Alone”

I helgen hade man möjligheten att streama Wilcos kommande, gitarrtunga album The Whole Love via deras hemsida. Och jag gillade det jag hörde! Nels Cline, gruppens avantgardiske gitarrist, hade fått fria tyglar och skrän och oväsen avlöste Jeff Tweedys dräpande texter ‒ precis som Wilco är när de är som bäst.

Ett gott exempel på detta är ”Born Alone”, som förutom fullgoda gitarriff innehåller textraden: ”I was born to die alone”. Ganska dräpande va?


The Whole Love släpps den 27 september (via Wilcos egna dBpm Records).

Sen har det här hänt också:

[popponny]

1 kommentar

Filed under Musik

Spellista augusti

01. My Morning Jacket ”Our World” (2011)
02. Daniel Johnston ”Life in Vain” (1994)
03. The Decemberists ”Calamity Song” (2011)
04. Tom Waits ”Bad as Me” (2011)
05. tUnE-yArDs ”Gangsta” (2011)
06. Jay-Z & Kanye West ” Otis” (2011)
07. Noel Gallagher’s High Flying  Birds ”The Death of You & Me” (2011)
08. Håkan Juholt Wilco ”Jesus, etc.” (2002)
09. Per Egland ”Ingen morgon ingen dag” (2010)
10. Lucinda Williams ”Copenhagen” (2011)
11. Bon Iver ”I Can’t Make You Love Me/Nick of Time” (2011)


LYSSNA MED SPOTIFY!

I vanlig ordning summeras den gångna månaden med en halvhjärtad spellista. (Akta er för att använda shuffle på denna ‒ att gå direkt från Per Egland till Jay-Z kan få traumatiska konsekvenser.)

1 kommentar

Filed under Spellistor